Tandsten – ett mycket vanligt problem
Tandsten är en hårdnad beläggning på tänderna som bildats av bakteriebeläggningar (plack) som fastnat på tänderna och kommit i kontakt med saliven. Om man inte behandlar tandsten i tid så riskerar man att drabbas av tandlossning.
Det finns två typer av tandsten, supragingival och subingival.
Supragingival tandsten
Supragingival tandsten kallas ibland salivsten och är den variant som syns i munnen. Den är först vitfärgad, men blir efterhand hårdare och mörkare på grund av exempelvis kaffedrickande och rökning.
Hur tandsten utvecklas är olika från person till person. Hos vissa kan supragingival tandsten uppstå på någon vecka, hos andra knappt alls. Rökning leder ofta till mer tandsten.
Den supragingivala tandstenen är ett problem i första hand för att den gör att det blir svårare att hålla rent i tandköttet, vilket ökar risken för tandköttsinflammation.
Supragingival tandsten är ganska lätt att upptäcka när den har hunnit få en gul eller mörkbrun färg. Många upptäcker den när den när det börjar bli mycket sten, särskilt om den sitter mitt på underkäkens insida. Man kan då ofta känna tandstenens yta, som är skrovlig, med tungan. Man kan ibland även se att tänderna har blivit missfärgade.
Subingival tandsten
Om bakteriebeläggningar får växa ostört vid tandköttskanten så blir tandköttet inflammerat, så kallad gingivit. Tecken på gingivit är att tandköttet rodnar, svullnar och lätt börjar blöda. På de ställen där inflammationen finns bildas den subingivala tandstenen. Den bildas ofta i mellanrummen mellan tänderna där man har svårast att komma åt under tandborstningen.
Subingival tandsten ökar risken för tandlossning, i och med att det samlas stora mängder bakterier i tandstenens yta.
Subingival tandsten syns inte, men det finns flera tydliga tecken. Det kan börja blöda när man borstar tänderna och man kan känna smak av var i munnen. Båda blod och varsmak är symtom på tandlossning.
Ett annat symtom som tyder på tandlossning orsakad av subingival tandsten är att tändernas flyttar på sig i munnen, så kallad tandflyttning. Detta sker långsamt och under flera års tid.
Tandläkare eller tandhygienist kan upptäcka subingival tandsten med hjälp av röntgenbilder och en så kallad ficksond.
Hur behandlar man tandsten?
Båda typerna av tandsten tas oftast bort med et ultraljudsinstrument, där en rundad metallspets vibrerar och lossar tandstenens yta. Man kan även skrapa bort tandstenen med olika instrument. Dessa metoder kan även kombineras för ökad effektivitet. Numera kan man även använda laser för att luckra upp tandstenen innan den tas bort.
Efter behandling är det vanligt med en viss ömhet i tandköttet, men den går oftast över inom ett par veckor.
Man bör söka vård för tandsten när tandköttet blöder, är svullet eller när det helt enkelt är mycket synlig tandsten på tänderna.