Dålig andedräkt – ett vanligt problem

Dålig andedräkt drabbar de flesta vid något tillfälle i livet. Stark mat och rökning kan framkalla den dåliga lukten tillfälligt, men många har också långvariga problem med dålig andedräkt, så kallad halitos. Så pass många som en halv miljon svenskar beräknas behöva behandla sin dåliga andedräkt.

Dålig andedräkt uppstår nästan alltid i munnen. Bakterier i munhålan kommer i kontakt med proteiner och frigör svavelföreningar som luktar illa. Den vanligaste anledningen till dålig andedräkt är bakteriebeläggningar kring tänderna eller på tungan.

Muntorrhet ger ofta dålig andedräkt eftersom bakterierna trivs bättre om salivproduktionen är dålig. Vissa mediciner och sjukdomar kan också leda till dålig andedräkt, men då kommer inte lukten från munnen, som är vanligast, utan från lungorna.

När ska man söka hjälp?

När är den dåliga andedräkten så svår att man bör söka vård? Om man upplever andedräkten som ett problem är det dags att ringa läkare eller sjukvårdsupplysningen. Muntorrhet och beläggningar på tungan som är svåra att få bort är andra tecken på att man kanske är i behov av hjälp.

Det kan vara svårt att upptäcka att man har dålig andedräkt eftersom man vänjer sig vid sin egen doft. Ett tips är att slicka sig på ovansidan av handen. Lukta på handen när det har torkat, om det då luktar illa så har du troligen dålig andedräkt.

Det är sällan maten man äter som orsakar dålig andedräkt. Många tror att dålig andedräkt kommer från magen, men i själva verket är det nästan alltid munnen som är källan.

Även små barn kan emellanåt ha dålig andedräkt, beroende på att mjölkprodukter som bröstmjölk och välling innehåller svavelhaltiga proteiner. När barnet går över till ”vanlig” kost upphör problemen för det mesta.

Gravida kvinnor kan också få tillfälliga problem med dålig andedräkt, i det fallet beror det på hormonförändringar som påverkar saliven.